Konkurs

Konkurs innebär i korthet att en konkursgäldenärs samtliga (utmätningsbara) tillgångar tas om hand av en konkursförvaltare för att under ordnade former fördelas mellan konkursgäldenärens borgenärer. Såväl juridiska personer (aktiebolag, handelsbolag e.t.c.) som fysiska personer kan försättas i konkurs och ansökan kan göras av konkursgäldenären eller av någon av dennes borgenärer. 

För att någon ska försättas i konkurs krävs att denne är på obestånd, vilket innebär att vederbörande inte rätteligen kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte endast är tillfällig. 

En konkursansökan prövas av den tingsrätt där konkursgäldenären har sitt säte eller hemvist. Efter konkursbeslutet får konkursgäldenären inte råda över den egendom som hör till konkursboet. Konkursgäldenären får inte heller åta sig sådana förbindelser (skulder) som kan göras gällande i konkursen. 

Samtidigt med konkursbeslutet utses en konkursförvaltare. Denne har till uppgift att utreda ärendet, förvalta konkursboet och tillvarata borgenärernas gemensamma rätt, vilket innebär bl.a. att förvaltaren ska sälja konkursgäldenärens tillgångar, driva in eventuella utestående fordringar samt i vissa fall även fortsätta driva konkursgäldenärens verksamhet under viss tid; allt för att borgenärerna ska få så god utdelning på sina fordringar som möjligt. Konkursförvaltaren ska även utreda och anmäla eventuell misstanke om bokföringsbrott eller annat s.k. borgenärsbrott. Om konkursgäldenären har gjort en betalning eller annan rättshandling som lett till att någon borgenär otillbörligt gynnats framför övriga, att egendom undandragits eller liknande, ska konkursförvaltaren – om vissa förutsättningar är uppfyllda – begära återvinning, vilket innebär att den aktuella betalningen eller transaktionen kan gå tillbaka.

En konkurs kan avslutas på två sätt. Det ena sättet är att det finns så mycket tillgångar i konkursboet att det kan bli utdelning i konkursen. I sådant fall ska konkursförvaltaren upprätta ett förslag på hur utdelningen ska fördelas mellan borgenärerna, vilket förslag ska fastställas av tingsrätten. Det andra sättet är att tillgångarna inte räcker till utdelning. I sådant fall ska konkursförvaltaren anmäla det till tingsrätten, som därefter beslutar om avskrivning av konkursen.

 

 

Företagsrekonstruktion

En näringsidkare som har betalningssvårigheter kan, efter beslut av domstol få till stånd ett särskilt förfarande för att rekonstruera sin verksamhet (företagsrekonstruktion). Syftet med företagsrekonstruktion är att skapa en möjlighet för gäldenären att rekonstruera sin verksamhet om denna på sikt bedöms ha överlevnadsförmåga. Vid en företagsrekonstruktion behåller gäldenären rådigheten över sin egendom även om dennes handlingsutrymme beskärs. Gäldenären ska följa rekonstruktörens anvisningar om hur verksamheten ska bedrivas. Vidare får gäldenären t.ex. inte åta sig nya förpliktelser, betala skulder eller överlåta, upplåta eller pantsätta egendom utan rekonstruktörens samtycke. Under den tid som företagsrekonstruktionen pågår får gäldenären ett visst skydd mot sina borgenärer. 

Ansökan om företagsrekonstruktion görs vid allmän domstol antingen av gäldenären eller av en borgenär.

En förutsättning för att beslut om företagsrekonstruktion ska meddelas är att det kan antas att gäldenären inte kan betala sina förfallna skulder eller att sådan oförmåga inträder inom kort. Ett beslut om företagsrekonstruktion får inte meddelas om det saknas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås. Vidare får en ansökan av en borgenär endast bifallas om gäldenären har medgett ansökan. 

Om domstolen beviljar rekonstruktionen utses en rekonstruktör. För att en företagsrekonstruktion ska lyckas krävs ofta att gäldenären och dennes borgenärer enas om en ekonomisk uppgörelse med syfte att undanröja obeståndssituationen. Uppgörelsen innebär normalt att borgenärerna sätter ned sina fordringar till en viss andel av de ursprungliga fordringsbeloppen, ett så kallat ackord. Fordringarna faller då bort till den del de överstiger ackordslikviden. En ackordslösning kan ske i form av ett underhandsackord (även kallat fri-villigt ackord) och innebär då en frivillig uppgörelse mellan en gäldenär och en eller flera borgenärer. Underhandsackordet kräver samtycke av alla borgenärer som deltar. Inom ramen för en företagsrekonstruktion kan domstolen även besluta om ett offentligt ackord. Det kan ske även om en del av borgenärerna motsätter sig det och innebär normalt att fordringsägarna får avstå från en del av sina fordringar.

 

Offcanvas Module

Our themes are built on a responsive framework, which gives them a friendly, adaptive layout